Ett nytt kapitel

Friedrich Schwartz, 30 april 1947

Idag är det två år sedan Adolf Hitler begick självmord i sin bunker i Berlin. En bunker, helt isolerad från omvärlden, där planer om världsmakt ritades upp. Hitlers stridslycka hade vänt från ett massivt segertåg av exalterade tyska män, marscherande ut i Europa, till ett fåtal desperata och skadade vilddjur på Berlins sönderbombade gator, en av dessa vilddjur var jag. Jag såg många av mina vänner och kamrater stupa under kriget, vänner som jag känt sedan min uppväxt i min hemstad Mönchengladbach. Vi som hade lekt att vi var soldater som utförde heroiska uppdrag bakom fiendens linjer under det första världskriget, ovetandes om att vi en dag skulle vara där, men under ett annat krig, ett värre krig.

Min fru Frieda hade turen att kunna fly från de massiva bombningar av staden och ta sig till sin mor och far och deras avlägsna sommarhus i de bayerska alperna. Efter att jag frisläppts från det ryska fånglägret i början av 1946 tog jag mig till Mönchengladbach och fick höra av en av våra överlevande grannar att precis när Frieda klivit ut genom porten slog en bomb ner på gatan. Men denna dag var turen på hennes sida, det var en blindgångare. Hon hade sedan tagit sig till hennes föräldrar i Bayern. Jag tog genast nästa buss till deras sommarhus och kunde efter fem långa år utan att se hennes vackra blåa ögon och hennes lena, rosenröda kinder återförenas med henne. Det var den lyckligaste dagen i mitt liv.

Nu har jag och Frieda fått en vacker pojke som vi döpt till Heinrich och vi har flyttat till en nybyggd lägenhet i München. Jag har startat upp ett eget företag där jag och mina fyra anställda reparerar cyklar. Med tanke på att alla har börjat köpa cyklar nu efter kriget har det gått mycket bra och vi går med vinst. Äntligen känner jag att jag har lyckats med livet och att jag kan försörja min familj. Man ska aldrig säga att krig är något positivt, men jag känner att mitt liv har gjort en vändning. Förut var jag oroad över min mycket låga lön och långa arbetstimmar, nu går livet som en dans på rosor.

”Oavsett hur mörk natten är, så stiger solen igen”

Annonser

1 thought on “Ett nytt kapitel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s