Kriget är över

Nu är det över, 6 år. Denna värld är tillräckligt härdad av krig och fred behövdes verkligen världen över. Efter att vi intog fransmännens skyttegrav tågade vi in i Paris och de kapitulerade. Efter kriget har jag valt att bosätta mig i Paris, jag bor just nu i en hyresrätt och funderar på att fortsätta studera mode. Jag saknar Greg, han vart spetsad av en bajonett när han stormade deras skyttegravar. Jag tänker ofta på honom när jag ska sova. Men brevbäraren är söt så jag kanske sätter in en stöt på honom. Jag har skrivit ett brev till min familj när jag förklarar allting; att jag inte vill leva i Tyskland längre och att jag inte gillar nazismens idéer. Imorse kom ett svar där de klippte bort mig från släktträdet och sa att jag inte had något arv längre. Även att de inte ville veta av mig längre. Det gör inget deras hus kommer antagligen brännas ner av judar som hatar de. Dock skrev jag ett hemligt brev till Ewa, jag skrev att hon borde komma hit och bo med mig och studera här. Jag hoppas på ett svar snart och att hon kommer hit. Jag har inte sett henne på 4 år och undrar hur mycket hon växt.

Jag har aldrig varit lyckligare och det är bra stämning här i Frankrike nu när det är fred. Med det är fortfarande mycket spår efter kriget och det kommer ta lång tid att bygga upp det Paris som det en gång var. Jag har sett den allra allra sämsta sidan av mänskligheten och den allra bästa och kan säga att jag är stolt över många men skäms över minst lika många. Ibland känner folk igen att jag är tysk och de brukar ge mig ganska kalla blickar men jag tar mig ofta gärna tid att förklara, ofta gör jag nya vänner på detta sätt.            Allting rullar på nu och jag lever min dröm.